Ett räcke är aldrig starkare än det underlag det sitter i. Det är den viktigaste principen när du väljer infästning.
Trä är det vanligaste underlaget hos våra kunder, och till alla glasräcken medföljer skruv för träinfästning. För betong, sten, tegel, stål, lättbetong och andra underlag behöver infästningen däremot väljas separat.
Det räcker alltså inte att välja en kraftig skruv. Infästningen måste passa materialet bakom räckets stolpe eller fot och kunna föra över belastningen till en bärande del av konstruktionen.

Underlaget avgör, inte skruven
Samma stolpe, samma fot och samma belastning kan kräva helt olika infästningar beroende på vilket material räcket ska monteras i.
Skillnaden handlar inte i första hand om hur starkt materialet verkar vara, utan om hur det beter sig runt borrhålet när infästningen belastas.
- Massiv betong
- Tar normalt upp kraften jämnt runt borrhålet, men kantavstånd och eventuell armering måste beaktas.
- Hålsten
- Har luftfickor bakom ytan, vilket gör att en vanlig expanderande plugg kan sakna material att ta spjärn mot.
- Lättbetong
- Är porös och kan smulas sönder om infästningen dras åt för hårt eller belastningen koncentreras till en liten yta.
- Stål
- Behöver vanligtvis gängas eller genomborras så att kraften tas upp av rätt bult, mutter och stålkvalitet.
Vad som gäller per material
Infästningen behöver väljas efter det bärande underlaget. Tabellen visar vad som normalt fungerar och vilket misstag som är viktigast att undvika.
| Underlag | Det som normalt fungerar | Att se upp med |
|---|---|---|
| Trä | Skruv i regel, bärlina eller kantbalk. | Infästningen får aldrig sitta enbart i trallbrädan. |
| Massiv betong | Expanderankare eller kemiskt ankare. | Kontrollera kantavstånd och placeringen av armering. |
| Hålsten och tegel | Kemiskt ankare med silnät. | En vanlig plugg kan expandera i ett hålrum utan att få grepp. |
| Lättbetong | Kemiskt ankare eller infästning särskilt avsedd för lättbetong. | Materialet kan smulas sönder om infästningen dras åt för hårt. |
| Stål | Genomgående bult eller korrekt dimensionerat gängat hål. | Använd rätt bultkvalitet och dimension, inte vilken bult som helst. |
| Gips och lättvägg | Infästning i reglar eller i en bakomliggande bärande skiva. | Själva gipsskivan ska inte bära räcket eller ledstången. |
Massiv betong
Vid infästning i massiv betong finns två vanliga vägar. Skillnaden ligger framför allt i hur infästningen belastar betongen runt borrhålet.
- Expanderankare
Ett expanderankare fungerar genom att pressa utåt mot borrhålets väggar. Det kan ge hög kapacitet i betong av god kvalitet.
Den utåtriktade kraften innebär samtidigt att tillräckligt avstånd måste finnas till betongens kant. Sitter ankaret för nära kan ett hörn eller en del av kanten spjälkas loss.
- Kemiskt ankare
Ett kemiskt ankare förankras med massa i borrhålet och skapar inte samma utåtriktade expansion i betongen.
Det används därför ofta när kantavståndet är kort, när armering ligger nära ytan eller när betongens kvalitet är osäker.
Kontrollera alltid infästningens tekniska data
Vilket kantavstånd, borrdjup och inbördes avstånd som krävs beror på den valda infästningen, dimensionen och betongens egenskaper. Uppgifterna finns i tillverkarens tekniska dokumentation och ska kontrolleras innan hålen placeras.
Mått du behöver när du bygger nytt
Bygger du en ny altan eller gjuter en ny platta är det bra att känna till räckesfötternas hålbild i förväg. Då kan reglar och armering placeras så att infästningen hamnar rätt från början.
- Aluminiumfot 80 mm
- Avståndet mellan skruvhålen på aluminiumfoten är 80 millimeter.
- Rostfri fot 75 mm
- Avståndet mellan skruvhålen på den rostfria foten är 75 millimeter.
- Praktisk följd
- Placera regeln så att båda skruvhålen träffar bärande virke. En infästning där bara det ena hålet får ordentligt fäste ger inte samma stabilitet.
- Vid gjutning
- Planera stolparnas placering innan armeringen läggs. Då minskar risken att borrhålen hamnar direkt över armeringsjärn.
Ledstång inomhus
En ledstång ser lätt ut, men är en säkerhetsdetalj. Infästningen ska hålla när någon griper tag i ledstången för att förhindra ett fall.

Konsolerna ska träffa reglar
Kraften blir betydligt större när en person plötsligt tar tag i ledstången än när handen bara glider längs den. Därför behöver varje konsol förankras i en bärande del av väggen.
Kan konsolerna inte placeras där reglarna sitter är lösningen att först montera en bakomliggande skiva som spänner över flera reglar. Ledstångens konsoler fästs sedan i skivan.
Gipsskivan kan fungera som ytskikt men ska inte bära den belastning som en ledstång kan utsättas för.
Så gör du – steg för steg
Börja med att identifiera det bärande underlaget. Välj därefter infästning, placering och dimension utifrån materialets egenskaper och infästningens tekniska dokumentation.
-
1
Ta reda på vad underlaget faktiskt är
Utgå inte enbart från vad ytan ser ut att vara. Bakom puts, panel eller trall kan det finnas ett helt annat bärande material.
-
2
Borra ett provhål om du är osäker
Borrkaxets färg och struktur hjälper dig att skilja mellan exempelvis massiv betong, tegel, lättbetong och andra material.
-
3
Välj infästning efter underlaget
Använd inte den skruv eller plugg som råkar finnas hemma. Infästningen ska vara avsedd för både materialet och den belastning räcket utsätts för.
-
4
Kontrollera kantavståndet
Läs infästningens tekniska data innan hålen placeras. Kraven varierar beroende på ankartyp, dimension och underlagets kvalitet.
-
5
Provdra en punkt
Montera och belasta en infästning först när underlaget är gammalt, murat eller av okänd kvalitet. Fortsätt inte med resten innan resultatet är bedömt.
-
6
Kontrollera hålbilden
Säkerställ att samtliga skruvhål träffar bärande virke och att placeringen inte kolliderar med armering, installationer eller en befintlig infästning.
-
7
Ta hjälp vid osäker bärighet
Låt en konstruktör bedöma underlaget om bärigheten är okänd, skadad eller svår att verifiera. En generell tumregel kan inte ersätta en bedömning av den faktiska konstruktionen.
Osäker på vilken infästning ditt underlag kräver?
Berätta vad räcket ska sitta i, så går kundservice igenom alternativen med dig och hjälper dig att hitta en lösning som passar underlaget.
Allt tillverkas måttanpassat i vår RISE-certifierade fabrik i Ängelholm.
Vanliga frågor om infästning
Här hittar du korta svar om infästning i trä, betong, hålsten, lättbetong, stål och gips.
Vilken skruv medföljer räcket?
Skruv för träinfästning, eftersom trä är det vanligaste underlaget. Övriga material kräver att du väljer infästning efter underlaget.
Hur fäster man ett räcke i massiv betong?
Med expanderankare eller kemiskt ankare. Kemiskt ankare används oftare nära kanter och i underlag av osäker kvalitet.
Vad gäller vid hålsten eller lättbetong?
Kemiskt ankare används normalt, och i hålsten kompletteras det med silnät. En vanlig plugg kan expandera i hålrummet utan att få tillräckligt grepp.
Kan jag fästa en ledstång i gips?
Nej. Infästningen ska träffa en regel eller en bakomliggande bärande skiva som spänner över flera reglar.
Vad är skillnaden mellan expanderankare och kemankare?
Expanderankaret pressar utåt mot borrhålets väggar, medan kemankaret limmas fast. Därför kan kemankare ofta användas vid kortare kantavstånd.
Vilket hålavstånd har räckesfötterna?
Avståndet mellan skruvhålen är 80 millimeter på aluminiumfoten och 75 millimeter på den rostfria foten. Det är bra att känna till redan när regelverket eller armeringen planeras.
Hur vet jag att infästningen håller?
Provdra en infästningspunkt innan du monterar resten. Vid osäker bärighet bör en konstruktör bedöma underlaget och infästningen.

